Vår filosofi

Harmony Design

Att titta på en bra film där kärlek och ond bråd död avhandlas har alltid roat mig. Särskilt om man stänger av ljudet och samtidigt lyssnar på någon symfoni av Shostakovitch eller Bartok. Det ger en enastående motion av den i allmänhet förtvinade hjärnan. I synnerhet om man är en understimulerad tonåring. Eller så kan man lyssna på experimentell jazz eller någon annan musik som driver mamman till vansinne. Självklart med volymkontrollen ställd i maxläge. Fadern klagade ofta över att hans sopiga högtalare gick sönder.

Han tillverkade sina högtalare i källaren och sålde dem i sin butik. Jag tillbringade mycket tid i såväl produktion som i butiken.
Högtalarna var unika eftersom vi tillverkade dem i styv plywood som dämpats med viskoelastska skikt. Genom att de såldes direkt till egna kunder var priset gynnsamt.
Fadern hade en generös attitid till de kunder som han tyckte om, de andra kastade han ut ur butiken. I sina annonser hade han bilder på gravstenar. I sina skyltfönster hade han teckningar på sig själv.

Butiken och de personer som fick tillträde dit fick mig intresserad av varför en ljudanläggning låter på ett visst sätt. Jag lyssnade på massor av olika apparater, komponenter och applikationer. Alla lät de olika. Men det var inte förrän en vän till min fader började modifiera olika apparater som det blev riktigt spännande. Visst var det konstigt att man bara genom att byta några enkla komponenter kunde få ett så mycket bättre ljud. Ännu märkligare var att detta inte gjordes när apparaterna tillverkades, för ibland handlade det om saker som i produktion inte kostade mer än någon krona. Vad var det som tillverkaren av dessa apparater inte förstod? Jag förundrades.

När jag en dag började att bege mig ut i världen, bort från faderns borg, med dess selekterade tillträde, mötte jag en värld där man tycktes tro att det bodde någon slags märklig gud inne i apparaterna. Man visade mig färgglada sladdar, tjocka som underarmar och tog det som en personlig förolämpning när jag talade om för dem vad komponenterna inuti deras dyra apparater kostade. Ännu värre blev det när en billig CD spelare, som jag bytt lite småsaker i, lät bättre än deras dyra saker som gud själv hade knåpat ihop tillsammans med en massa änglar och jungfrur och allt annat som gudar brukar hålla sig med. Jag förundrades storligen. Tänk att vissa kunde glorifiera prylar som tåtats ihop av någon som den övriga elektronikindustrin inte ens ville ta i med tång.

Jag bestämde mig för att hitta ljudåtergivningens kärna. Att förstå varför det låter på ett visst sätt och att lära mig hur olika applikationer och komponenter fungerar. Instängd i en källare ägnade jag flera år åt att finna ljudåtergivningens allra djupaste själ. Eftersom det inte finns något som jag är rädd för, så var mitt mål att förstå hur jag skulle bära mig åt för att göra en ljudanläggning som återgav musik så tydligt och så exakt som möjligt, men samtidigt neutralt och med största omsorg om barnet, alltså musiken, livets kärna.