Vanlig potentiometer
Framför allt förr i tiden så satt det en potentiometer som volymkontroll i en förstärkare. Som resistansmaterial användes kol eller någon typ av plast.

Kolbanepotar kan fås väldigt neutrala, medans en plastpot kan låta bättre rent tekniskt, men färgat. Just att ljudet från dem är färgat, i alla fall de som vi har provat, gör att man kan tycka att de låter riktigt bra i några dagar, men med tiden så blir man ganska trött på dem. Det finns många hifi apparater i den övre prisskalan som använder plastbanepotar. Gemensamt för dem är att ljudet är färgat.

Medan plastbanepotar låter utmärkt från teknisk synvinkel så låter en kolbanepot sämre. Men, en kolbanepot är betydligt mer neutral. Därför är den mer lämplig att använda i ett audiosystem. Vi använder en kolbanepot som heter Alps RK27, eller Alps Blå. Den är en utmärkt kompromiss. Vissa tillverkare använder den i förstärkare som kostar runt 40K.


Motorstyrd potentiometer
En vanlig potentiometer kan förses med en motor så att den kan fjärrstyras. Det var vanligt förr, men idag används vanligtvis potentiometerkretsar istället.

Digitalstyrda potentiometerkretsar
En digitalstyrd pot består av ett antal motstånd i serie. Som omkopplare används fettransistorer som styrs av en inkommande signal från en dataprocessor.  

En digitalstyrd pot är väldigt billig och den är enkel att koppla ihop med en fjärrkontroll. Men den låter inte speciellt bra. Möjligen bättre än billiga potentiometrar.

Vissa kretstillverkare erhåller färdiga system som innehåller både förförstärkarsteg och volymkontroll. Volymregleringen i dessa brukar vara bättre än i vanliga dig pot kretsar, men det finns inget sådant system som är riktigt bra.

En del tillverkare bygger upp digitala potar med diskreta komponenter. Dvs istället för att köpa en åttabens krets som innehåller den digitala poten så gör man en egen pot på ett vanligt kretskort. Används elektroniska omkopplare så brukar det inte bli speciellt bra, men om man använder mekaniska reläer så fungerar det utmärkt. Det finns ett fåtal tillverkare som använder reläer i sina volymkontroller.

Mekaniska omkopplare
Ibland använder man mekaniska vridomkopplare ihop med vanliga motstånd.
I grunden så fungerar det på samma sätt som en digitalstyrd pot baserad på reläer med den skillnaden att en mekanisk omkopplare kan styras från en vanlig volymratt.

En volymkontroll baserad på diskreta motstånd tillsammans med en vridomkopplare eller reläer är överlägsen. Det finns ingen färdig digitalstyrd pot eller vanlig pot som ens kommer i närheten.


Digitala volymkontroller
Alla dacchip idag har inbyggda volymkontroller som reglerar volymen digitalt innan signalen omvandlas till analog. I vissa apparater används den, i andra inte.
Vissa hävdar, troligen av känslomässiga skäl, att dessa volymkontroller är dåliga. Men så är det inte. Digitala volymkontroller låter alldeles utmärkt, bättre än samtliga mekaniska potar och bättre än samtliga digitalstyrda volymkontrollsystem. De enda volymkontroller som kan mäta sig med digitala är de som består av mekaniska reläer eller omkopplare.


Att välja volymkontroll
Om man endast har digitala signalkällor, då skall man ha en dac med volymkontroll som man kopplar direkt till ett slutsteg. Att koppla ett försteg mellan dac och slutsteg är i det läget slöseri med pengar eller ett ljudmässigt självmord.
En bra dac har inga som helst problem med att driva ett slutsteg. Ingången på ett slutsteg har vanligtvis samma impedans som ingången på ett försteg. Att en dac av tillräcklig kvalitet inte kan driva ett slutsteg är alltså kvalificerat nonsens.

Däremot bör man vara uppmärksam på signalnivån. Om slutsteget förstärker med 26 db, vilket är vanligt och högtalarna har en verkningsgrad på under 90 db/W/m så kan det hända att man ibland inte kan spela så starkt som man önskar. Men att signalen inte har tillräcklig amplitud är inte relaterat till dacens utgångsstegs förmåga att driva kablar och ingångar.

Men, förtrösta icke. Vår dac D90 är, i sin version med volymkontroll, möjlig att konfigurera så att utnivån blir 14 db högre. Då kommer man aldrig någonsin att uppleva att nivån är för låg.
Om du köper något av våra slutsteg och tycker att utnivån är otillräcklig, då går det utmärkt att skicka apparaten till oss för justering av förstärkningen. 

Om man har grammofon, analog radio, kassett eller rullband, etc, då måste man ha en volymkontroll som är analog.

En analog volymkontroll skall användas över i princip hela rattens varv. Man måste såklart ha lite reserv, vilket betyder att volymkontrollen till vardags kan vridas till ungefär ”klockan 13”.
Många kunder sitter fridfullt hemma och har maximal lyssningsnivå redan vid ”klockan 10”. Om volymkontrollen består av en vanlig potentiometer så fungerar det, men det är förstås obekvämt och dessutom slöseri med förstärkning.
Om man har en mekanisk volymkontroll så är det slöseri med lägen. En Elma omkopplare, den som vi använder i våra volymkontroller, har 24 lägen. 18-20 av dessa kan användas om man lyssnar med volymratten ställd upp till ”klockan 13”, men om man har full nivå redan vid ”klockan 10” så blir upplösningen på volymkontrollen inte speciellt hög, då man i bästa fall bara får 4-8 olika användbara nivåer att ställa volymen i. Om du har köpt dina saker av oss, då kan vi justera både volymkontroll och förstärkning så att volymkontrollen kan användas fullt ut. Det är viktigt att du som kund protesterar, istället för att fridfullt acceptera full nivå vid ”klockan 10”.